Vid en vanlig vecka så hämtar vi, jag och sonen, maken på tåget varje torsdag.
Min son kan rabbla meningar som får en att fundera att han kaaanske tittar på liiite för mycket tv. Eller alternativt har en jäkligt livlig fantasi vilket faktiskt är bra om man ska se det så.
Men han har även en förmåga att sätta ihop ord till meningar som inte alltid passar eller makes no sense at all.
Många ggr gör jag som vilken mamma som helst till en ofantligt stundmässigt extremt osammanhängande rabblande liten pojke, Svarar korta mmm, jahaaa, och Jasså. Men lyssnar egentligen bara med ett halvt öra.
Igår var fallet ett sådant.
Vi sitter i bilen och han pratar konstant hela vägen till tågstationen. Det är ovanligt mycket trafik i vår lilla stad.
Och då hör jag honom strax innan tågstationen säga meningen -Oj så många bilor som behöver hämta pappor.... jag höll på att skratta ihjäl mig.
Va världen är enkel för en liten barn hjärna. Jag önskar att jag kunde dyka in där och uppleva höra se hans tankar.
♥Mela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar