måndag 19 januari 2015

Hemresa!

Vaknade till ett vackert och klart Trysil. Och en bökig Teddy som krypit in till oss. Trött som få. Det blev att tvinga i sig frukost sedan att gå och plocka allt som mina barn spridit ut, var tydligen mer än jag trodde :P Det var en underlig känsla att sätta på sig vanliga kläder efter att ha gått i underställ i 4 dagar.

Sedan var det bara att börja packa bilen.



 
När det var färdigt sa vi säga adjö till alla (vi åkte nästan samtidigt allesammans) och påbörja den långa bilresan. Trots att lillfis fick åksjuketabletter så klarade han inte den kringelkrokiga vägen ner för berget och ut ur Trysil. Han kräktes. Som tur var så är han duktig på att varna och vi hade påsar redo. Vi hann åka i ca 10 min.
 
Så ett snabbt stopp. Kasta iväg påse och kolla till lillfis. Bytte även plats så jag satt mig bak med honom och honom i mitten.
 
Vi stannade i Vansbro för att äta lunch ca 2-3h senare. Vi valde en pizzeria och lustigt nog hade 2 av våra "stugvänner" som åkte tidigare än oss, gjort det med :)

För att vara en kille som inte haft mycket barn omkring sig tidigare och är ovan vid dem samt tycker att det ibland kan vara ganska läskigt! Så är han otroligt duktig och snäll med mina. Jag förundras över det varje gång vi är tillsammans. Det kommer så naturligt för honom. Barnen fullkomligt avgudar honom och det är bara han som gäller om han finns i närheten. Ett exempel är när lillfis ska borsta tänderna då är det BARA Mr D som ska vara med.
 
 
Från Vansbro körde jag. Barnen var exemplarsikt duktiga hela vägen. Vi körde direkt till mina föräldrar i Fredhäll och lastade av takboxen och bobbarna. Sa ett snabbt hej till Mormor morfar och Bror A Samt Frida! Sedan bar det hem till Nacka igen, vi lastade ut våra saker ur bilen. Mr D stannade en liten stund, sedan åkte ha hem till sig. Tänk så märkbart tomt det blir när man blir van att ha någon vid sin sida. Lite läskigt vad snabbt man vänjer sig!
 
Under tiden i Trysil så hann jag och Mr D prata om en del tunga saker. Inte för att det gjorde saken lättare på något vis men vi vet iaf nu vad som måste tas tag i. Vi snuddade även ämnet framtid och det känns skönt att kunna prata om detta med honom. Vi bestämmer inget men vi bollar idéer och visioner! Vi tänker snarlikt när det gäller oss som ett par.  Jag är glad att han finns i mitt liv!
 

 
 
Barnen var glada och fina vid nattningen och jag la mig ganska tidigt jag med, man blir trött av att köra bil och så länge. Först väntade jag in meddelandet att Mr D kommit hem. ;) sen somnade jag som en klubbad säl med lillfisen tätt intill mig.
 
Nu kommer en ny vecka, utan lillfis. Jag SKA städa undan och försöka ordna en någolunda tillvaro i mitt kaotiska hem.
 
XoXo Mela