torsdag 16 januari 2014

THAT kind of day!

igår var är en sån där dag...

En sån där skitdag som man vill ligga kvar under täcket och hoppas på att den snabbt går över. Det hela började egentligen i förrgår. Teddy var mycket ledsen vid lämningen vilket inte är helt likt honom. och han fortsatte vara gnällig och olustig även hemma igen. Tog beslutet att han skulle få sova nära mig. Fastän han varit så duktig på att sova hela nätter i sin säng (den står ju iofs i vårt sovrum) så kände jag på en gång att det var precis det han behövde. Jag bäddade ner mig med honom och stannade där tills han somnade och lite till.
Det blev inget packande för mig i förrgår.... jag läste boken istället :).

Jag vet ju att han faktiskt lugnar ner sig direkt att jag åkt från förskolan, annars borde väl förskolan ringa mig...
MEN det var nått speciellt med just hans ledsamhet på tisdagsmorgonen. en varningsklocka i mig som ringde, EN mamma VET. och jag ignonerade den. Kanske just därför som jag kände att han behövde den där extra närheten. Jag frågade honom vad det var som hade gjort honom så ledsen  när vi låg där nedbäddade tätt tillsammans med pappa i andra sidan luren som alltid varje kväll och fick svaret.
-Jag ville ge dig en till kram.........! Separationsångesten som han måste ha känt. obeskrivligt. Jag var ju på väg in igen för att göra just det i en millisekund. men jag ångrade mig, ignorerade den. Litade på personalen.

Bestämde att nästa gång han kände så skulle han ge mig ett hemligt tecken (de använder sig av teckenstöd på hans förskola så han är van) som signalerar mig att jag måste ge honom en TILL kram. För jag är inte mamman som åker bara för att. men jag är inte heller mamman som stannar bara för att...

Innan vi gick in på förskolan försäkrade jag mig att han kom ihåg tecknet. Vilket han gjorde. Men jag såg också att han var ordentligt kissnödig stackarn och han vägrade. Så jag bad honom att springa till toaletten DIREKT efter att jag åkt. Det kunde han gå med på.
Fick beskedet av personalen när jag kom in på förskolan igår morse att han hade inte lugnat ner sig förrän 10 minuter senare!! Vilket INTE är vanligt för att vara honom. Personal/fröken som jag haft som bekant  i många många år redan på min egen tonårstid faktiskt såg riktigt ledsen ut. Hon sa det brukar alltid gå över direkt men det gjorde inte det igår.
what the heeeellll!!

Jag berättade att jag gett honom ett hemligt tecken att signalera till mig så att det inte ska hända igen. På de två veckor som är kvar..... han kan signalera det hemliga tecknet genom fönstret där han står och vinkar nästan varenda morgon om det inte är någon favorit där på morgonen som han bara måste få leka med.
Jag hann inte ens in i bilen förrän han sprungit till toa. Duktig pojke och han var INTE jätteledsen heller. Men han ser så så ledsen ut ändå.

Just nu är det otroligt mycket känslor i min fyraåring som försöker hitta en plats att känna sig hemma i hans späda kropp. Hans tankar går mycket åt döden, och flytten. och det pratas mycket om det. Många frågor.

Ingen bra dag igår. Trött från natten med honom bredvid mig och hans olust till att gå till förskolan som varje morgon. nästan. han gnäller lite bara, sen slutar han nästan alltid. och sedan LAPPEN. Lappen som sitter uppklistrad på dörren när vi kommer till förskolan. "Det går löss på förskolan". NEJ NEJ NEJ.

Jag försökte dra i några lösa trådar från jobbet angående min anställning men det gick inge vidare bra inbillade mig att det kliade nå så kopiöst i håret och stressen över att det är saker som ska göras och kroppen som inte riktigt är med i matchen. Ont och trött.

Skuggsidan är med oss tätt i hälarna nu, Maken har tappat sin vigselring. HUR tappar man en vigselring utan att märka det? och igår gick hans snordyra med stora bokstäver SNORDYRA hörlurar sönder.
Dottern ringde och var förtvivlat ledsen och rädd för hon hade tappat mobilen hon fått låna av sin morfar när hon av en olyckshändelse blev knuffad i skolan. otur och klumpigt i samma stund.

andra kallar det otur. men vi kallar det skuggsidan. Den rör sig från person till person eller i vissa fall från boende till boende. det beror på hur man ser på saken skulle man kunna säga.

It was that kind of day. Yesterday!

Men jag fick en liten energikick på eftermiddagen trots allt. Min fina fina vän Andypad kom och hälsade på. Jag hjärtar dig! Du är min måne mina stjärnor min sol. Så är det faktiskt.
Pratade om det med min make häromdagen. Han kramade mig och sa
 -du är min bäste vän och fru jag älskar dig.
 Min fina man. Svarade att du är min bäste vän och make, men själsfrände det är Andypad och det kan ingen ta ifån mig. då skrattade han och sa att det kunde han helt och hållet gå med på. Tur för honom ;)

Vi är speciella jag och Andypad. Vi är vuxna barn skulle man kunna säga. Barnsligt vuxna skulle man kunna kalla det! Vi badade lillfisen. Kammade håret på löss och fann inga TACK GODE GUD FÖR DET! medans Andypad satt och lekte med lillfisens Transformers som var bestämda orders från fyraåringen när han satt i badet. Vi såg även till att Optimus Prime och Bumblebee nattade honom ordentligt när han skulle sova." beep beep buup". "Oh I accidently transformed my self"

Men sen har vi det där som definierar oss som alltid sker varenda gång. Det bara blir så inget som vi räknar med eller utesluter. Den där timmen vid dörren ;)
ALLTID när vi ska säga hejdå, så står vi en timme vid dörren och pratar det är liksom vårat "hejdå, vi ses" Samtalet som vägrar ta slut. Haha. FYFAN vad jag kommer att sakna det. Så sa även andypad igår.
 -Det här är så typiskt oss. En timme vid ytterdörren. fyfan vad jag kommer att sakna det,
och då replika jag bara att vi får helt enkelt lägga in det i våra telefonsamtal. Tre timmar samtal och en timmes hejdå nu lägger vi på avslut. *skratt*

Det blev inget packat igår heller...... tittade på varulvar och gick och nattsudda försöka ta igen den sömn jag missa natten innan pga boken istället. Men det känns helt ok. För jag har fortfarande ingen panik eftersom vi kom ikapp så otroligt förra helgen. Tack vare Gotlänningen och Bonden. Men sen var det ju

THAT kind of day igår.....
Jag har bestämt mig för att kalla den MUPPdagen. Ja jag har fortfarande Backmans bok i huvudet. och igår var det en KÖTTMUPPSDAG. Det betyder att det är mupparnas mupp dag. Ingen bra dag,
Men om jag kallar någon mupp vilket jag antagligen kommer att göra väldigt mycket numera så är det med kärlek. Mupp betyder annorlunda och annorlunda behöver inte betyda att det är dåligt. så är det faktiskt.

XoXo Mela