onsdag 13 augusti 2014

Snöbollschans i helvetet...

Mmm det var så jag svarade när min kära vän Kapten frågade om träning för ett par år sedan..
-När vi kan ha snöbollskrig i helvetet hjärtat då kan jag börja träna...

Så bra gick det med det. När jag efter min viktuppgång förra året bestämde mig att vända på mitt liv så var träningen och kosten en viktig del. Jag har länge haft ett dolt mål att försöka lyckas med det jag vill.. När ryggskottet kom som ett brev på posten blev det lagt på is och det är inte förrän på sista tiden som jag faktiskt kunnat lägga manken till på allvar! Ja det tog tid... Jag började sakta genom att göra småsaker som att alltid stå på tunnelbanan gå i rulltrapporna ja sånna petitesser. Men det stärkte lite och igår fick jag fnatt totalt!

Jag sitter på jobbet och inser att jag har så ont i kroppen att det är smärtsamt att röra sig.. Träningsvärk... vart kom den ifrån? Sen slog det mig.. en av grenarna i femkampen var brännboll och det här var resultatet av den fjuttiga matchen på 12 min*2. PINSAMT MELA!
Jag bestämde mig där och då att nu får det vara nog. Jag måste börja på allvar och jag kan inte skjuta upp det nå mer nu.. Jag vet vad jag vill och jag måste ta tag i det.

Så jag kastade på mig träningskläderna när jag kom hem och sprang lite. OK det gick JÄTTESAKTA jag har inte sprungit någonsin i mitt förrutom en gång när Bonden tog med mig i motionspåret och jag hade en nära döden upplevelse ;) Annars har det varit intervall träning som varit grejjen...
Jag fick igång appen lite sent på turen och jag saktade ner några ggr i uppförsbackarna, MEN jag joggade 2 km. JAG.. När jag kom hem hade jag en nära döden upplevelse igen men det var så jäklans värt det! RÖD som en tomat BOKSTAVLIGEN! Svettades som gris.. Men jag gjorde det. Med träningsvärk och hela fadderuttan.

Nu önskar jag bara att jag hade ngn som kunde träna och peppa mig. Andypad du saknas mig mer än du anar...






Det är mycket förändringar i mig just nu. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det hela...
det blir nog bra.. antar jag..

Dag två blev en promenad i så rask takt jag kunde... fick igång appen i tid denna gång...




Lika svettigt som föersta gången och lika röd med... :)

Jag tänker fortsätta kämpa ta det väldigt lugnt!  

XoXo Mela